Osteotomi i lårbenet – Knäkilskirurgi

Femurosteotomi – kiloperation i knäet – är benämningen på ett ingrepp på själva lårbenet för att korrigera en snedställning i benet. Ingreppet utförs oftast strax ovanför knäet. Genom att vinkla lårbenet några få grader kan belastningen flyttas bort från den sida av knät som är sliten och gör ont. När belastningen flyttas från den ömma sidan av knät till den friska sidan av knät, gör det inte längre lika ont. (Denna sida behandlar inte ”derotationsosteotomi”)

Osteotomi i lårbenet – Knäkilskirurgi

Varför överhuvudtaget genomföra en kiloperation istället för att helt enkelt få ett nytt knä? Svaret är enkelt. Det är alltid bättre att behålla sitt eget, om det är möjligt. Dels är det cirka 20 % av dem som får ett nytt knä som inte blir nöjda, och dels håller knäproteser inte för evigt. En kiloperation kan vara ett bättre alternativ. Femurostotomi är dock inte lika vanligt som tibiaosteotomi, som du kan läsa mer om här. Vid en kiloperation skapas snedställningar, och i mer sällsynta fall ligger snedställningen i lårbenet och inte i skenbenet, och i dessa fall utförs därför kiloperationen på lårbenet. Detta kallas en femoral osteotomi. Kiloperationen utförs genom att man sågar in en kil i lårbenet för att räta ut benet och fixerar det med en skena som fästs med skruvar. Skenan måste sitta kvar tills benet har läkt ordentligt. Vanligtvis lämnas dock skenan på plats i ½-1 år. Det är ofta nödvändigt att ta bort skenan eftersom den är en olägenhet.  

Vad är en osteotomi?

Vid en osteotomi sågas ett ben helt eller delvis så att en vinkling kan åstadkommas. När ingreppet utförs på lårbenet kallas det en femurosteotomi. När vinklingen har korrigerats fixeras benet med en skena som fästs med skruvar. Denna skena ska sitta kvar tills benet har läkt ordentligt. Vanligtvis låter man dock skenan sitta kvar i ½–1 år. Det är ofta nödvändigt att ta bort skenan eftersom den är besvärande.  

Osteotomi i lårbenet – Knäkilsoperation är en ledbevarande operation

Femurosteotomi – kiloperation i knäet är en så kallad ledbevarande operation. Med detta avses en operation där inga delar av knäet resekeras. Vid en kiloperation sätts antingen in eller tas ut en kil i lårbenet. Det som avgör detta är först och främst om du har O-ben eller X-ben. Om du har artros har du i princip en uttunning av brosket. Brosket är det glidlager som benet är täckt av. Din brosk har på grund av felställningen slitits ner, men det kan också bero på andra, delvis okända orsaker. Artros drabbar det inre lårbenet och/eller skenbenet hos hjulbenta personer. Och yttre femur och/eller tibial tuberositas i vadknän. Om du har lust och är nyfiken kan du läsa mer om knäartros här.

Varför har jag aldrig hört talas om kilkirurgi?

Den frågan får jag ofta, och det är verkligen tråkigt. Situationen är den att många danska ortopedkirurger inte har någon egentlig erfarenhet av detta och inte har lärt sig det under sin utbildning, vilket innebär att allmänläkarna inte heller har någon egentlig erfarenhet av det. I Danmark har vi alltså inte någon egentlig tradition av dessa kiloperationer, men de är mycket vanliga i resten av världen. Det finns omfattande vetenskaplig dokumentation om osteotomier. Proteskirurger har lärt sig att sätta in proteser och idrottskirurger har lärt sig att utföra artroskirurgi, men det är inte så många som har lärt sig att utföra osteotomier.

Principen bakom kilkirurgi

Den absolut vanligaste är artros på insidan av knät. Det är därför det gör ont på insidan. Detta orsakas vanligtvis av att man är hjulbent. Detta kan avhjälpas med en tibial osteotomi. Det är tvärtom om artrosen sitter på utsidan och du har ett vadknä. En kiloperation korrigerar vinkeln i ditt knä. Detta görs genom att en kil förs in i benet på toppen av skenbenet. Detta gör att belastningen i knäet förskjuts till den friska sidan av knäet.  

Till vänster ser du ett klassiskt exempel på en kiloperation i lårbenet – en så kallad femurosteotomi. Denna patient hade opererats för en skadad yttre menisk och fått ett nytt korsband. Hon fortsatte att ha smärtor på utsidan. Hon hade ett ”kalvknä”. Det innebar att belastningen på utsidan var för stor. Bilden är tagen en månad efter osteotomioperationen. Man har sågat in i lårbenets utsida och öppnat upp benet. Därigenom skapades en kil som med tiden fylls ut när ben växer in i kilen. Skenan håller allt på plats. Om skenan stör måste den avlägsnas genom ett mindre ingrepp 6–12 månader senare. Denna patient blev frisk.

Läs mer generellt om osteotomier på sidan Tibiaostetomi. 

Femorala osteotomier är mer sällsynta än tibiala osteotomier och tekniken är något annorlunda. Det gör inte lika ont. Du kommer att tillåtas att tyst stödja direkt. Ingen yttre splint/bandage används heller.

Lokalbedövning och smärta

Under operationen kommer jag att placera en lokalbedövning i ditt operationsfält, som kommer att verka i några timmar. Vanligtvis lägger narkosläkaren också en ytterligare nervblockad. Det innebär att kraften i lårmuskeln är kraftigt reducerad och vanligtvis inte återkommer förrän nästa dag. Det innebär att man verkligen måste vara försiktig så att man inte försöker stödja sig på det opererade benet så länge det inte finns någon kraft, eftersom man då riskerar att ramla och bryta benet. Tyvärr har detta hänt en patient!

Rökning

 Ett särskilt problem med denna operation är att du måste sluta röka minst 2 veckor före och minst 4 veckor efter operationen. Om du inte slutar är risken stor att benet inte läker.

Komplikationer

Inflammation kan uppstå efter ingreppet. Det händer mycket sällan, men är allvarligt och måste behandlas. I sällsynta fall läker inte osteotomin och måste opereras igen.  

Till höger och vänster visas exempel på osteoartritiska förändringar på utsidan av knäet. Anledningen är att det i båda fallen finns ett ganska uttalat vadknä i det vänstra knät. Bilden till vänster är en så kallad spotmätning där patienten står upp. Här kan du se höft, knä och fotleder.

Bilden till höger är en MRT-bild av ett vänster knä sett framifrån. På utsidan kan man se broskförtunning och så kallad bonebruise i både lårbenets och skenbenets yttre delar. Bonebruise är ökad vätskebildning och ses ofta vid begynnande artros.  

Det bör kanske tilläggas att båda patienterna behandlades framgångsrikt och återgick till löpning.