
Det främre korsbandet (ACL) är ett av de viktigaste ligamenten i knät. Det stabiliserar knät genom att förhindra att skenbenet glider framåt i förhållande till lårbenet. När korsbandet går av känns knät ofta instabilt, och många upplever ett tydligt knäpp, svullnad och oförmåga att fortsätta med aktiviteten. Längre ner på sidan finns mer ingående beskrivningar för dem som vill fördjupa sig i ämnet.


Dessa symtom är typiska för en skada på det främre korsbandet (ACL) och bör utvärderas av en erfaren knäkirurg.
En erfaren korsbandsspecialist kan ofta ställa diagnosen utifrån:
MR-undersökning används för att bekräfta diagnosen och bedöma eventuella åtföljande skador på menisken eller brosket.
Vissa kan klara sig utan operation om muskulaturen är tillräckligt stark för att stabilisera knät. Operation rekommenderas vanligtvis om:
Vid en ACL-rekonstruktion ersätts det skadade korsbandet med en ny sena – vanligtvis från baksidan av låret eller knäskålen. Fördelar med rekonstruktionen:
Den mest moderna tekniken är All-inside ACL, där en sena viks fyra gånger och fästs med små metallplattor. Metoden ger god stabilitet och mindre vävnadsskada.
I vissa fall kan korsbandet sys fast igen (primär reparation av främre korsbandet). Detta är möjligt när:
Metoden kompletteras ofta med ett konstgjort ledband (Fibertape) för extra stabilitet.
Om ett korsband som tidigare opererats har försvagats eller brustit kan en revisionsoperation utföras. I samband med detta bedöms följande:
Ett skenben med ökad lutning (>12°) ökar belastningen på korsbandet och kan orsaka återkommande bristningar. Behandlingen kan bestå av:
Typiskt förlopp:
Kryckor 1–2 veckor
Det nya korsbandet måste få tid att få blodtillförsel och mogna – därför är tålamod avgörande.
De flesta återkommer efter 9–12 månader. Vid primär reparation kan det gå snabbare.
Nej, i de flesta fall läker det inte av sig själv, eftersom korsbandet ligger i ledvätskan, men i sällsynta fall är det möjligt.
Nej. Det beror på gener, aktivitetsnivå och graden av artros.Hur många drabbas av korsbandsskador?
3 000–4 000 danskar per år – framför allt inom fotboll, handboll och skidåkning.
Detta används inte längre eftersom det har visat sig vara överflödigt.
Kanske har du haft otur och vrickat knät. Du kanske just nu oroar dig för att du har drabbats av en korsbandsskada? Hur diagnostiseras det och hur ska det behandlas? Nu kan du välja att fortsätta googla eller göra det svåra och läsa mer nedan.
En erfaren korsbandskirurg kan ställa diagnosen genom att lyssna på din historia och undersöka ditt knä. Kändes det som om ditt knä vek sig under dig? Hörde eller kände du en smäll eller ett knäpp i knäet? Svullnade ditt knä upp och du kunde inte fortsätta? Om du kan svara ja på dessa frågor finns det tyvärr en hög risk att du har drabbats av en främre korsbandsskada. Att diagnostisera en främre korsbandsskada är svårt för den oerfarne knäläkaren. Det låter kanske konstigt, men det krävs mycket övning för att känna de få millimetrarnas skillnad i löshet mellan knäna. Tyvärr är det därför också vanligt att ACL-skador inte upptäcks på akutmottagningen eller av din egen läkare.
Knäets löshet kan enkelt och smärtfritt mätas i förhållande till det friska benet. Vi har en särskild anordning för detta (se bilden till höger – den ser farlig ut men är det inte!). En magnetkameraundersökning kan ofta bekräfta diagnosen. MR-undersökningen är också ett bra sätt att se om det också finns skador på menisken eller brosket.

En främre korsbandsrekonstruktion, även känd som ACL-rekonstruktion, är en operation där det främre korsbandet ersätts med ett nytt ligament. Det nya ligamentet tillverkas vanligtvis av en sena från hamstring eller patellarsenan. Idag vet vi att de som genomgår en främre korsbandsoperation har en lägre risk för menisk- och broskskador. Därför behöver färre personer senare en knäprotes på grund av artros jämfört med dem som inte genomgår rekonstruktion. Detta är också anledningen till att personer under 18 år alltid bör genomgå en korsbandsoperation. En korsbandsoperation kostar ca.
Korsbandsskador läker sällan av sig själva. Forskning har visat att en nyare teknik ibland kan användas för att sy ihop det skadade främre korsbandet. Detta har tidigare sagts vara omöjligt. Det finns flera anledningar till att det nu är möjligt att sy ACL. För det första sys nu endast skador där det främre korsbandet har slitits av vid benet. När det främre korsbandet sätts tillbaka förstärks det ofta med ett konstgjort ledband (detta kallas primär korsbandsreparation – läs mer
här
där du kan läsa att det fungerar bra även efter 5 år . Många frågar mig varför det är så få som utför denna operation i Danmark. Jag har gjort det själv sedan 2016 och jag har haft en fantastisk upplevelse. Svaret är att danska idrottskirurger förmodligen är mycket ovilliga att ta till sig ny teknik. Ofta har ny teknik visat sig inte vara så bra som man först trodde. Men den här metoden har nu använts så länge och visat så goda resultat att det är dags att ta till sig tekniken.
Baserat på din MRT-undersökning kan jag grovt bedöma om detta är möjligt. Under operationen tittar man på knäet genom en kikare. Här kan det sedan slutgiltigt avgöras om korsbandet kan sys eller inte. Om detta inte är möjligt kommer du istället att genomgå en vanlig främre korsbandsrekonstruktion. Vetenskapliga artiklar om ämnet här, här och här.
Det har faktiskt visat sig att även om skadan är många månader gammal är det i vissa fall möjligt att återfästa det främre korsbandet. Jag har till exempel framgångsrikt reparerat skador som var 9 månader gamla hos en över 50 år gammal kund.
En av fördelarna med denna operationsmetod är att ditt eget korsband bevaras och att du slipper ”skörda” senvävnad från någon annanstans. Den andra stora fördelen med sömnad är att arbetsmomentet är mindre. Det innebär att du återhämtar dig snabbare. Du kan återuppta idrotten efter bara 6 månader, där det annars skulle ta 12 månader. Se videon efter primär korsbandsreparation – längst ned på sidan.

Till vänster kan du se hur tekniken ser ut för en korsbandsreparation. Länken nedan är en kommentar. Här kan du läsa vad en av de ledande forskarna på området har att säga om korsbandsreparation. Läs mer här.
I sällsynta fall räcker det inte att sy korsbandet. I dessa fall kan en vanlig främre korsbandsrekonstruktion utföras.
Vissa kan fungera tillfredsställande med en främre korsbandsskada utan operation. Om du genomgår sjukgymnastik och tränar dina muskler kan de bli tillräckligt starka för att hålla ditt knä stabilt. Det kräver bra övningar och även balans- och reflexövningar. Om ditt knä fortsätter att vara instabilt är det en bra idé att genomgå en operation. En främre korsbandsoperation kan minska risken för menisk- och broskskador.
Vid vilken ålder utförs en ACL-operation? Det enkla svaret är att det inte finns någon åldersgräns. Det handlar om vilka gener du har. Om du är i hög ålder och ditt knä inte kännetecknas av artros (slitage) och du besväras av ett löst knä trots rehabilitering, bör du genomgå en rekonstruktion. Patienter över 50 år upplever ofta en större förbättring av livskvaliteten efter en främre korsbandsrekonstruktion än yngre patienter. Det kan låta konstigt, men det beror på att förväntningarna skiljer sig åt mellan unga och gamla.
I Danmark utförs årligen ca 2 500 rekonstruktioner av det främre korsbandet. Framgångsfrekvensen är över 90%. Idag utförs operationen med hjälp av en kikarteknik (artroskopi). Det trasiga främre korsbandet avlägsnas och ersätts med ett ersättningsband. Den modernaste och bästa metoden idag är att endast använda 1 sena från baksida lår. Alternativt kan patellarsenan användas.
Jag använder en metod där jag bara använder en sena, som sedan viks 4 gånger – även känd som ”All-inside ACL” Tight Rope-tekniken. Jag anser att metoden är överlägsen andra metoder. I sällsynta fall är knät så löst att du även behöver en rekonstruktion av det yttre ligamentet (ALL). Här kan den andra senan från baksidan av låret användas.

Det nya korsbandet (transplantatet) dras upp genom en borrkanal i skenbenet och en icke-genomgående borrkanal i lårbenet. Det nya korsbandet fästs med små metallplattor. Bilden visar tekniken ”All-inside ACL” från Arthrex, som jag använder och som jag anser är den bästa metoden. En fibertejp kan appliceras längs det nya korsbandet. Det är ett tunt, starkt band som fungerar som en tillfällig förstärkning, ett slags säkerhetsbälte. Det minskar trycket på det nya främre korsbandet tills det har läkt.
Att cykla på en motionscykel är säkert efter ca 2 månader och att springa efter 4 månader. Kontaktsporter rekommenderas tidigast efter 12 månader och först efter att fysioterapeuten har gett grönt ljus. Återgång till idrott sker vanligtvis först när styrkan i lårmuskeln har återvänt. Detta jämförs med det motsatta benet och du måste också ha uppnått normal balans etc.
Då och då kommer du att känna att du är redo, men det är du inte. Problemet är att det nya främre korsbandet försvagas under de första månaderna. Detta beror på att korsbandstransplantatet har förlorat sin blodtillförsel. Först när nya blodkärl har växt ut och ligamentet har mognat blir det starkt. En stor missuppfattning är att yngre personer kan återgå till idrott före äldre personer. I själva verket är det tvärtom, eftersom unga människor under 18 år löper en särskilt hög risk att riva av det nya främre korsbandet.
Jag hör ofta någon referera till en korsbandsskada som en stukning. Det är en olycklig och felaktig benämning. Ordet stukad för tankarna till en stukad fotled. En stukad fotled brukar alltid läka bra och fotleden blir stabil. Tyvärr gäller inte samma sak för ett skadat främre korsband. Problemet med främre korsband är att de löper i ledvätska och därför sällan läker. Ledbandet i fotleden löper inte genom synovialvätska. Så ett stukat främre korsband leder vanligtvis till ett löst knä. Stukningen beror förmodligen på en så kallad partiell främre korsbandsskada, vilket innebär en svullnad i främre korsbandet utan eller med endast några av fibrerna avrivna.

Klassisk benskada som ses vid akut främre korsbandsskada – det vita i benet som du kan se i mitten av lårbenskondylen och på baksidan av tibialkondylen, representerar ökad vätska i benet, som ett blåmärke. Det är här som benen möts vid skadetillfället.
I denna databas rapporterar kirurgen dina knädata och den kirurgiska metod som användes för din främre korsbandsrekonstruktion. Du måste också rapportera dina uppgifter och du kommer att följas upp igen efter 1, 2 och 5 år, så att vi kontinuerligt kan förbättra behandlingen.
Detta är en förstärkning på utsidan av knäet där en remsa av tracutus ileotibialis-senan tas och fästs på utsidan av knäet. Detta ingrepp minskar något risken för att korsbandsrekonstruktionen försvagas med tiden. Detta kan användas om du har särskilt höga krav i sportaktiviteter där du måste utföra snabba riktningsförändringar och ditt knä är rotationslöst. Alternativt kan en så kallad ALL-rekonstruktion användas.
Om du är en av de få som har haft oturen att din korsbandsoperation inte höll, kan du vara en kandidat för en så kallad revision av korsbandet. Om du ska göra en främre korsbandsrekonstruktion bör du veta att det finns några särskilda överväganden att ta hänsyn till.
Två operationer kan vara nödvändiga. Efter din första korsbandsoperation kommer det att finnas en del benkanaler. Om dina benkanaler är för breda kan det därför vara omöjligt att få det nya främre korsbandet att läka fast i kanalerna. I dessa fall måste kanalerna fyllas med nytt ben.
Efter din op-transplantation måste du vänta i cirka 4-5 månader eftersom benkanalerna måste läka innan det nya främre korsbandet kan sättas in. Så vilken metod ska användas när du ska reparera ditt främre korsband? Detta är svårt att svara på, eftersom en rekonstruktion av korsbandet (revision korsband) är mycket varierande och många faktorer spelar in. En röntgenundersökning och en magnetkameraundersökning underlättar planeringen av operationen.
Vilken typ av transplantat som ska användas för det nya främre korsbandet beror på många faktorer, bland annat vilket transplantat som har använts tidigare. Möjliga transplantat är hamstringssenan från motsatt ben, quadriceps (lårmuskler), patellarsenan (knäskålssenan) eller allograft (donatorsena). Donatorsenor är mycket tilltalande vid första anblicken, men tyvärr håller dessa senor inte lika bra som dina egna senor. På Sjællands universitetssjukhus Køge och Aleris-Hamlet Parken har vi en regional funktion för denna typ av speciella revisionskorsetter.

Detta visar ett skenben med ökad lutning (>12 grader), även känt som ökad bakre tibial lutning. Skenbenet tenderar att glida framåt i förhållande till lårbenet. Detta innebär en ökad belastning på det främre korsbandet och därför hade även den främre korsbandsrekonstruktion som hon tidigare hade genomgått brustit.

Här är en sidovy av ett knä före och efter operationen. En tibiaosteotomi utfördes för att korrigera tibias bakre lutning och 3 reviderade korsband. Denna patient hade genomgått korsbandsrekonstruktion två gånger tidigare, men tyvärr gick det snabbt att lösa. Detta beror på att lårbenet gled framåt i förhållande till skenbenet på grund av den höga lutningen av skenbenet. Efter att lutningen korrigerats är det troligt att det tredje korsbandet kommer att hålla livet ut.
Erfarenheten har visat att många av dem som genomgår en operation för ökad tibial lutning faktiskt inte behöver en andra korsbandsoperation eftersom de känner att deras knä har stabiliserats.
Video av en patient som har genomgått reparation av ett avslitet främre korsband – så kallad primär korsbandsreparation. Videon visar att det främre korsbandet har läkt och patienten känner sig frisk och stabil och har återupptagit idrottandet. På engelska ACL primary repair. Jag har utfört cirka 25 av dessa operationer och alla patienter har stabiliserats.
Du kan ha oturen att drabbas av en främre korsbandsskada där det främre korsbandets benfäste vid skenbenet brister. Det kallas en eminentiafraktur. Detta innebär att korsbandet inte är fäst vid skenbenet och bör fästas på nytt kirurgiskt. Detta är inte en akut operation som många frakturer vanligtvis är. Benblocket bör dock häftas fast inom de första 6 veckorna. Operationen är ett kirurgiskt ingrepp där starka trådar drar ner benblocket på plats.


Varje år drabbas 3-4.000 danskar av en främre korsbandsskada. De flesta skador uppstår i samband med idrott, särskilt fotboll, handboll och skidåkning. Korsbandsskador uppstår när knäet vrids för mycket.

Vanligtvis skadas främre korsbandet när man byter riktning för snabbt, under en finte eller när man landar efter ett hopp. En annan vanlig orsak är skidåkning där bindningen inte släpper.

Timmarna efter skadan svullnar knäet ofta upp.
{ ”@context”: ”https://schema.org”, ”@type”: ”MedicalCondition”, ”name”: ”Korsbandsskada (ACL-skada)”, ”alternateName”: ”Skada på främre korsbandet”, ”medicalSpecialty”: ”Ortopedi”, ”url”: ”https://larsblond.com/korsbandsskade”, ”description”: ”Information om symptom, diagnos och behandling av skada på främre korsband, inklusive ACL-rekonstruktion och primär korsbandsreparation.”, ”possibleTreatment”: [ { ”@type”: ”MedicalProcedure”, ”name”: ”ACL-rekonstruktion” }, { ”@type”: ”MedicalProcedure”, ”name”: ”Primär korsbandsreparation” } ], ”signOrSymptom”: [ ”Knäppande ljud i knät”, ”Svullnad”, ”Instabilitet”, ”Smärta vid belastning” ]}